Excursion to the West: Rincón – the Surfers’ Town and the Central Mountains
On Saturday we took our guests to the west coast of Puerto Rico to watch surfers and whales. The drive along the north coast is very different from other parts of the island with the so-called karst* landscape with ridges and hills. The small but quite high peaks are all green, so it is like driving through a countryside of funny-looking green mini-mountains.
It takes approximately 1,5-2 hours to reach Rincón, but the motorway stops just after Arecibo – and the rest of the way is full of car dealers, and people selling products at the roadside / traffic lights (from food & drinks to hammocks & beach towels). Once you arrive to the west coast, highway 413 is the legendary surfers’ route passing all the important surf sites. The sticker with the road sign and the slogan Road to happiness can be seen on every other car in the area (and actually all over the island).
I missed getting a photo of a car sporting the sticker, so this one is from the Calypso Café in Rincón
We stopped at Playa Maria and the Hot Wavz surf shop to ask for advice where we could find the surfers as the sea looked really calm to us… The owner of the shop was very friendly and helpful, and he explained that nope, it has been a bad surf season with few good breaks. I asked what they will do next week when the Corona Extra Pro Surf Circuit competition is to take place in Rincón… we were told that if the situation is really desperate, the organisers will probably use boats to create the much needed swells. And for whale watching, well it is whale season at the moment but of course you can never be sure to spot one!
Following the advice we received, we went to the Domes beach, where there always are small waves, even when all the other surf sites are flat. The beach has an fascinating history, the name comes from the green dome that housed the first (and only?) nuclear reactor in the Caribbean – it functioned briefly in the 1960’s and managed to contaminate the workers and have one reactor failure in that short period. As the Lonely Planet states; it now serves as a museum to the misguided pioneers of nuclear energy, who thought they were doing the world a favor by building their little reactor on a site that has been visited by an earthquake and a tidal wave within the last 100 years.
Without having seen much surfing, nor any whales 😦 we decided to head to the central mountains, but first it was time for lunch at the Calypso Café (above the Hot Wavz surf shop). The terrace has a great view over la Isla Desecheo just off the coast – it is supposed to have the best snorkeling / diving in the Caribbean! A tropical rain started to pour down just when we were about to leave, and we huddled on the terrace while waiting for the storm to pass.
View from the Calypso Café when it started to pour down – tropical rains fortunately don’t last too long…
Going east from the coast, we followed route 111 via Moca (famous for its lace), San Sebastián and Lares (birth place of José Feliciano – Mr Feliz Navidad (the song)). In Lares the traffic was brought to a stand-still by a political rally – cars and trucks, as well as the sides of the road were filled with people waving political banners (such as Fortuño para ganar and Alan 2008**), American flags (!?) and posters of politicians (we even recognised one man at the side of the road as one of the candidates!!), while political songs were blaring from loudspeakers – it was quite a spectacle and very interesting to experience!
Political rally in Lares – note all the American flags – but we didn’t see any Puerto Rican flags!?
Just when we thought that we had escaped the traffic jam, the right front wheel struck something and we were left with two big holes and no air in the tyre! While O and P changed to the spare wheel, with the encouragement of an old man living nearby, M and I looked at the beautiful view over the mountains, and hoped that we wouldn’t be hit by one of the cars passing us, still with their flags and political banners flying from the windows.
The Cemí mountain, considered holy by the Taíno, indigenous people of Puerto Rico.
Our destination was el Parque Ceremonial indígena de Caguana, unfortunately we arrived 1,5 hours after closing time and only the security guards remained. However, they took pity on us, poor Europeans with a flat tyre, and gave us a guided private tour in the park while the sun was setting! It was a special atmosphere in the natural, botanical garden at dusk, with the Cemí mountain towering in the background and the guard explaining (in Spanish) about the indigenous Taíno ceremonies of ball games (bateyes) and the rock carvings. The site dates from around 1200, and was excavated in the early 20th century – the archaeologists have concluded that it was probably one of the most important Taíno sites in the Caribbean***.
A so-called batey, a Taíno ceremonial ball court
The rest of the trip continued on the narrow mountain roads passing another few political rallies and we did get stuck in another traffic jam. The roads in Puerto Rico are uneven and full of pot holes, so we were quite nervous that the spare would either overheat or break, but we managed to get back home to San Juan without any more incidents.
*) Karst is formed when carbon dioxide-filled rain hits carbonate rock, such as lime-stone here in Puerto Rico – it forms a fascinating landscape of mogotes (conical peaks), sinkholes and subterranean caves. The word karst is derived from the name of a region in former Yugoslavia.
**) I will find out more about the complicated Puerto Rican politics (Statehood vs Status Quo vs Independence) and try to write a post about the up-coming elections. Luis Fortuño is the non-voting Puerto Rican member of the US House of Representatives and the pro-statehood leader.
***) The Taínos were one of the indigenous people of the Greater Antilles that settled in Hispaniola (island of Haiti and the Dominican Republic) and Puerto Rico. Their culture reached its peak in the 1300 and 1400, but was destroyed by the Spanish colonialists. By 1550 only 60 Taínos remained alive (out of probably around 30,000 when Columbus arrived in 1493!), however their cultural legacy lives on in Puerto Rico.
Petchie's adventures 
Det var verkligen en händelserik dag och flera strappatser ni råkade ut för längst med vägen. Ni fick ju vara med om mycket iallfall och fick se och uppleva en hel del även om det varken var surfare eller valar som ni först hade hoppats på. Gillade det där klistermärket, jag kan förstå varför det är så populärt. Schysst att ni fick en privat guidad tur så att ni slapp vända utan att få ha sett parken. Det är spännande att få följa med dig på dina utflykter kring PR.
Oj vilken äventyrlig tripp! Tur att alklt gick bra till slut och det var ju otroligt juste av vakterna att ni fick en “egen” guidad tur! Ofta är sådana ändå bättre än mer organiserade, eller att själv gå/åka omkring. 🙂
Tycker alltid att dina inlägg låter som så underbara semesteräventyr att jag ibland glömmer bort att det faktiskt är din “vardag” du berättar om!!!! Det säger ju ganska mycket om din vardag! 🙂
Desiree, det är alltid händelserikt att resa omkring i Puerto Rico 😉 Jag hade en kul dag trots allt och det hade nog även gästerna, stackars O var dock inte så glad… Han var ganska spänd och koncentrerad på hemvägen, det hade ju inte varit kul om vi hade fått ännu ett däck-haveri uppe i bergen eller på motorvägen.
Den guidade turen av ursprungsbefolkningsplatsen var jätteintressant och verkligen kul att vi fick komma in trots att det var stängt. Ibland (eller rättare sagt, tror nästan alltid) är det bra att ha ngn som pratar spanska, och att vi är européer och inte amerikaner. Framförallt för att det är så ovanligt med icke-amerikanska turister så man får en helt annan respons, och dessutom är det inte alla puertoricaner som gillar amerikaner (trots alla de amerikanska flaggorna under det politiska “mötet”, hur översätter man förresten “rally”?).
Saltis, det var verkligen kul att vi fick tillfälle att se den ceremoniella parken i solnedgång, det var en häftig atmosfär. Dessutom var det imponerande hur mycket VAKTEN kunde, han hade visst lyssnat på de vanliga guiderna och lagt en massa information på minnet – om ceremonierna, traditioner, arkeologi, växter och träd etc.
Hi hi, jag glömmer också bort ibland att jag inte är på semester i Puerto Rico! Det blir ju lätt en konstant semesterstämning med alla gästerna 🙂 (och eftersom jag inte jobbar, men nu måste jag sätta mig ner med spanskläxan igen!).
Vad härligt med privat visning. Det är såna grejer som gör resor minnesvärda.
Nu vet jag ju inte vad du har som yrke men om du inte är resejournalist så skulle jag verkligen säga att det skulle passa dig.
Ditt sätt att skriva på gör det så intressant att läsa din blogg. Jag gillar att läsa välskriva bloggar. (Synd att man inte har en själv dock..)
Hoppas att ni får mer små trevliga minnen under er färd men att ni slipper tråkigheter som punktering i fortsättningen.
Kram!
Jess, tack för den fina komplimangen! Jag tycker att det är jättekul att skriva, och få dela med mig av våra resor i Puerto Rico. Det är ju nämnligen inte så många som känner till den här ön, förutom de som kommer hit på en kortvisit under en kryssning i Karibien.
Jag tycker att din blogg är kul och intressant så var inte så kritisk mot dig själv 😉
Vi har ett sk mini-lease på bilen, det är en hyrbil från Avis (Os företag betalar) och vi byter bil nästan minst en gång i månaden (när bilen börjar bli smutsig, ha ha!). Vi hade precis bytt bil i fredags eftersom det var tid för service, men det blev ju bara att köra tillbaka till Avis igår och byta till en ny bil igen! Den nya bilen visade sig ha ett problem med centrallåset och den luktade illa, så tror att O skulle byta igen idag! Ha ha, vi börjar lära känna Avis-personalen på flygplatsen..
Kul att vi har länkat till varandras bloggar nu!
Ha,ha.. soft att ha mini-lease och byta när det blir dags för tvätt. Ha, ha.. vilken bra idé!
Jepp, nu har är du länkad till från min sida. Tycker att det är egoistiskt att inte dela med sig av bra bloggar runt om i världen! 🙂
Kram!
Håller med Saltis!! Dina inlägg ger mig alltid en bild av semester. Jag måste också påminna mig om att det är VARDAGEN du beskriver 🙂
Strapatsfylld och interssant resa som slutade bra
Håller med de andra, alltid lika intressant och trevligt läsa om era strapatser!
Däckbyte längs en stor motorväg eller uppe i bergen är definitivt inte nåt man drömmer om. Har full förståelse O var fullt koncentrerad på tillbakavägen, speciellt eftersom det verkar vara hål och sämre vägar på sina håll. Jag skulle inte vilka få punka om man är ensam i bilen. Ähum, kanske läge kolla in reservdäcket för att se det är ok…
Vad häftigt det ska vara en större surf happening snart. Jag tycker det är häftigt kolla in surfare, ingen dragning göra det själv eller lära mig men det är kul titta på alla modiga och duktiga surfare.
Jess, det är jättesoft att ha mini-lease, vi behöver ju aldrig städa / tvätta bilen 😉 och när vi tröttnar på en modell så kan vi bara byta… O tycker att det är kul att testa olika modeller, men han har kommit fram till att Ford och Chrysler är dåliga – Nissan bäst!
Annika, kul att du också får en semesterkänsla från min blogg… det är ju semester när vi har besök (iaf för dem och för mig, inte för stackars O) och gör utfärder! Idag kommer den tionde besökaren, min finska fd kollega som bor i Norfolk, VA! Vi ska åka, alla tre, till en annan ö till helgen – Vieques. Återkommer med mer “semesterberättelser” mao snart 🙂
Anne, det var faktiskt väldigt nervöst ett tag när vi stod där längs med den smala, bergsvägen – speciellt som jag insåg att nästan alla som var med på de politiska mötena var onyktra… och de körde väldigt fort förbi oss! Inte kul..
Jag var iaf tacksam över att min kompis C och jag inte fick punktering när vi var ute och körde i januari utan O. Grejen är att jag antagligen inte har tillräckligt med armstyrka för att byta däck, i teorin vet jag väl ungefär hur man GÖR..??
Jag gillar också att kolla på surfare, vi har väldigt starka och höga vågor på vår strand här i San Juan och jag brukar kolla på dem när vi är på stranden. Jag är fascinerad över att de inte krockar, får surfbrädan i huvudet etc. Vi kan tom se surfare från våra fönster!
Kollat upp vad grahamsmjöl heter så att du kan ge dig ut på nästa vilda jakt 😉 Det heter “Whole Wheat, Graham flour” stod det på mitt paket som jag köpt. Hoppas du lyckas få tag i lite.
Tack Desiree – det var ju en lätt översättning!! (undra varför det heter graham?) Vi får se när det blir en ny vild jakt – på grahamsmjölet.. ha ha!
[…] experienced a political rally for the first time in February when we got stuck in a political traffic jam in Lares… and since then it has become […]