Friday theme: My paternal grandfather (farfar)

23 01 2009

Once again it is Friday and I am very impatient for this day to be over because tomorrow morning we are off to Europe! However, I am not looking forward to 1) making it to the airport for the early 6.55 flight to Newark 2) wait 7½ hours in Newark for the Copenhagen flight… But hey, with the help of some free goodies from the Continental business lounge (including free internet) and some good books – I am bringing Moby Dick (apparently Barack Obama’s favourite book and since I have had it in my book collection since 1994*, maybe it is time to read it!?), Shake hands with the devil by Roméo Dallaire (already started it, about the genocide in Rwanda) and a few Spanish books, + the great company of O, I am sure that time will fly!?

However, first today’s theme which was chosen by Strandmamman and it is quite short and concise: “my paternal grandfather” or farfar in Swedish. One of the best things (??) about the Swedish language is that we always know which grandparent (+ aunt & uncle) we are talking about! You see the words are constructed around father or mother: paternal grandparents are called farfar (father’s father) and farmor (father’s mother), maternal grandparents are morfar (mother’s father) and mormor (mother’s mother). My foreign friends have learnt this and always refer to my grandparents as farfar and mormor (the only two still alive).

My paternal grandfather just turned 89 two weeks ago and I am really looking forward to seeing him in two days’ time. Unfortunately he will have to wait a little for his favourite [Belgian] Godiva chocolate (I will buy when we go to Brussels in February) but I am sure that he will be quite happy just to see O again! Fortunately my grandfather speaks English so he and O can communicate without my help. And he always makes a joke about O’s name – asking if he is O the First or the Second, making a reference to the fact that two Swedish kings had the same name as O…

I will never forget my grandfather at my 30th birthday party a few years ago – he was standing with a beer can in his hand (what would my grandmother have said if she had still been alive??) by the dance floor and with fascination noting that people don’t seem to be touching anymore when dancing…

My farfar worked as a journalist for over 60 years (17 years of those after his retirement) and has published three youth books (in the 1950’s and 60’s) and one novel. He switched from an old-fashioned type-writer directly to a computer more than 10 years ago and sends me emails every now and then. I still remember when he told me that it was time he got connected to the internet!

I have of course read all his books; I recall really enjoying the 3 youth books. They were full of mystery and adventure, almost like Enid Blyton’s Famous Five books. His novel Frank was published in 2003 and is written like an “on-the-road” tale of a man who suffers from amnesia and travels through Sweden in search of his identity. I was impressed that my grandfather could write a novel set in the 21st century and in such various locations throughout the country.

My grandfather in my brother's cap
My grandfather hiding under my brother’s cap last summer

Just the other day O and I were looking through another book by my grandfather – he and his youngest sister wrote the family chronicles a few years ago. They had gathered information, photos and extracts from their father’s old diaries and prepared a very interesting book that starts by telling the life story of their grandparents (or is it the grandparents’ of their parents, I am not sure) and ends with a short summary of everybody in our family with names, photos, professions, hobbies etc. It is such an interesting book for the whole extended family to have, and I know that I am not the only one who checks it every now and then, out of curiosity or because somebody refers to a second cousin or another… For example, apparently I have an American second cousin in the US Navy whom I have never met.

I actually wish that there was such a family historybook also for my mother’s family – I should definitely try to write down all the stories that my grandmother (mormor) tells…

An interesting fact about my grandfather’s family is that even though my grandfather had 5 siblings, the family name will only be carried forward to the next generation by my brother (if he has children)! The reason is that my grandfather only had one brother and all his grandchildren were girls – so in the traditional Swedish way where women take the name of their husbands, the family name will be lost. What a responsibility for my brother! Fortunately he has an older sister who is married to a Spaniard and you know that Spanish children get the family names of both their parents… Oh well, I guess that it is not that important, we are not royalty after all😀

And now I am going to check out what the other Friday theme bloggers have written about their grandfathers: Anki, Anna, Anne, Annika, Cecilia, Desiree, Erica, IngaBritt, Jemaya, Jennie, Lena, Leopardia, Lia, Mais-oui, Marianne, Marie, Marina, Mia, Mia D, Millan, Nilla, Petra H, Saltis, Simone, Sparkling, Strandmamman, and Victoria.

*) I have already mentioned this book in a previous blog post


Actions

Information

21 responses

23 01 2009
Annika

Å vilken farfar du har! han verkar så cool! Vad roligt att du snart får träffa honom igen. Förstår att du gläder dig enormt.
SÅ intressant med hans författande!! OCH vad roligt för er alla inom familjen.
Jag blir lite avis på alla som har så fina minnen och bilder av sina farfäder. Jag har inget sånt, ej heller har min pappa så fina minnen av sin far, så det är väl därför det aldrig blev ngn kontakt med min pappas familj. Sorgligt, men sant…
OCH du åker imorrn!!!
OCH ska vara på Newark SÅ tidigt. Milda himmel!
Önskar dig en LYCKLIG resa!!! OCH så hoppas jag att du håller bloggen kokande!!
KRAM!!

23 01 2009
Nilla

Vilket fint inlägg! Tuff farfar du verkar ha!

23 01 2009
Saltistjejen

Din farfar verkar vara så ungdomlig trots sitt långa liv! Härligt!!!🙂
Jag kände aldrig min farfar vilket jag skrivit om i mitt inlägg. Men du det där med att föra sitt familjenamn vidare BEHÖVER ju itne längre vara beroede på söner. Idag är det ju vanligt att man tar tjejens namn, eller att båda behåller sina respektive namn efter giftermålet. Jag het ju t ex mitt gamla “flicknamn” och M heter sitt efternamn. Vi behöll alltså våra resp namn efter vigseln eftersom ingen av oss kände för att byta. Och nu har Ella mitt efternamn eftersom vi båda tyckte det skulle bli bäst.
Och jag har vänner som har gjort som vi, jag har också vänner där de båda bytt till hennes namn. Jag har även vänner som tagit ett helt för dem nytt namn, men som tydligen var mannens mammas flicknamn. Så jag tror att det där väldigt gammeldags traditionen med namn verkar hålla på att ändras en del.
Tänk att ni reser imorgon! Iiiiiiihhhh!!!!! Sååååå kul!🙂
Och Newark är ju inte världens roligaste flygplats direkt, men med böcker och internet och en laptop kan man ändå döda en hel del timmar. Njut av att ni inte har en bebis med er, hahahahaaa! Jag insåg snart att resa utan barn är en baggis!😉 Det är inte så svårt att lyckas underhålla sig själv med en god bok och lite fika, men att underhålla en otålig liten knodd i flera timmar KAN vara rätt påfrestande, haha!
Ha det nu superbra i Europa!!!!!!!!!!!
Och hälsa O!
kramar!!!

23 01 2009
Fritt ur hjärtat

Härligt när man kan åldras och behålla värden i livet! Jag blev glad av ditt inlägg och måste naturligtvis googla lite:-)

23 01 2009
StrandMamman

Vilken härlig farfar du har!Och vad skoj att du bara om nån dag får träffa honom igen. Ha en riktigt bra Europa-tour!!

23 01 2009
Ingabritt

Vilken tuff farfar du har som lärt sig datorer och internet på gamla dar! Påminner lite om min egen pappa som också var journalist och som fick börja skriva på dator de 3-4 sista åren före pensioneringen, han tyckte det var jättekul…Ha en trevlig resa!

23 01 2009
Anki

Kan bara instämma med alla ovan, vilken ungdomlig farfar du har. Kul att ni håller kontakt över internet! Hoppas ni får en toppenresa till Europa, och att det blir en bra födelsedag med farfar.

kram Anki

23 01 2009
Mia

Vilken underbar farfar du verkar ha och ungdomlig. Härlig iakttagelse att man inte tar i varandra när man dansar numera. Kommer ihåg att några av mina äldre släktingar tyckte att det var konstigt på vårt bröllop.🙂 Hoppas ni får en underbar resa.

23 01 2009
Marianne

Men oj vilken farfar du har! Hans böcker vill jag läsa! Ska fråga efter dem när vi åker till Sverige om någon vecka! Och vad roligt att det nu är två jag har läst som KÄNNER sina farfäder ordentligt, de flesta verkar inte göra det. Jag blir så glad för att du har en bra farfar!

Underbart att han och hans syster har sammanställt en släkthistoria. Ett projekt som jag börjar fundera på, men först finns ett annat projekt att ta tag i igen …

Så ni ska hem och fira 89! GRATTIS till honom!

Ha nu en riktigt bra resa, hoppas timmarna på Newark går fort och att ni får en härligt tid i Europa!

KRAM!

23 01 2009
maisoui

Free internet. Du kan ju blogga😉 . Tiden kommer att rusa fram. Trevlig resa!

23 01 2009
Anne

Vad fint du skriver, så kärleksfullt och vackert. Din farfar verkar sannerligen vara nåt alldeles extra. Ni verkar överlag ha en väldigt stark familjehållning och kontakt i din familj och släkt där ni står varandra nära.

Jag kan bli lite avis på att du har mor-och farföräldrar i livet och att du dessutom har så bra kontakt. Min farmor är den enda jag minns, barndsomrar hos farmor. Men alla är döda sen flera år så jag har som vuxen aldrig haft nån relation till dem. Överhuvudtaget har jag en liten släkt och familj .
Jag skulle nog nästan säga att Martins mormor som jag kände i 8 år innan hon dog blev nästan som en mormor för mig, jag fick låna henne lite kanske man kan säga. Direkt från dag ett och mötet med hans familj var det just hans mormor jag så enkelt och direkt kom överens med. Det är nästan lite lustigt när jag tänker på det. Jag tycker jag lärde känna henne på ett bra sätt.

Alla de verk och släktinformation som din farfar skrivit ner är ju riktiga skatter, något att vårda och föra vidare. Så du en dag kan berätta för dina barn om farfar och andra släktingar.
Kram och trevlig resa imorgon!

24 01 2009
Ulla

Vilket fint inlägg du skrivit om din mysige farfar! Lyckands ost som har chansen att lära känna honom och via honom släkte och berättelser “bakåt”. Var in här igårkväll redan, men en viss bestämd lilleman tyckte det räckte med att läsa på nätet, mamma behövde inte börja skriva något! På tal om efternamn, jag fick också höra för några år sedan att vårt efternamn försvinner, eftersom vi bara har en pojke i släktet med namnet. Vem skulle ha anat att jag ännu blir gravid, ogift och får en pojke :)?! Livet är fyllt av överraskningar! Önskar dig en härlig resa!! kram

24 01 2009
Lia

Ha en trevligt resa, hoppas allt går bra och att Köpenhamn visar sig fr sin bästa sida när ni ska landa (dvs. att det slutar tokblåsa ute). Efter din beskrivning ovan, så jag jag lite småförtjust i din farfar! Kan inte låta bli att fascineras av män som har språket som arbetsverktyg. Det förklarar kannske varför du själv är så vass på engelska?! Härligt språk har du i alla fall! Kram

26 01 2009
petchie

Annika, ja min farfar är cool – det tycker alla som träffar honom! Hela familjen har läst hans bok Frank och tycker att den är bra!! Det är kanske inte så konstigt att vi är bokmalar hela högen…🙂
Det är inte alla förunnat att ha bra kontakt med sina far- & morföräldrar, men du har ju jättefin kontakt med din mormor.
Vi var inte på Newark så tidigt, det var ju från San Juan vi flög så tidigt men konstigt nog så gick de 7½ timmarna på EWR ganska snabbt!
Det kommer blogginlägg under Europaturnén, oroa dig inte😉

Tack Nilla, jag är mycket stolt över min farfar!

Saltis, du har så rätt i att nuförtiden behövs det ju inga söner för att föra efternamn vidare… Jag har ju själv inte bytt efternamn till Os, och vet inte om jag kommer att göra det senare. Spanska kvinnor byter INTE efternamn som gifta och eftersom barnen får båda föräldrarnas efternamn kanske det inte behövs heller😀
Flera av mina kompisar med barn har sagt samma till mig – att vi skulle njuta av flygresan (+ tiden på flygplatsen) utan barn, hi hi. Och tiden gick ganska fort, vi hade ju iaf sällskap av varandra för en gångs skull under en Atlantresa..

Kram tjejer!!

26 01 2009
petchie

Simone, roligt att du blev glad över mitt inlägg och lite nyfiken😉

Strandmamman, det var verkligen ett intressant fredagstema och väldigt passande för mig eftersom jag precis skulle åka hem och träffa familjen. Tack för ämnesvalet!

IngaBritt, visst är det imponerande när den äldre generationen kan och vill lära sig den nya teknologin. Jag brukade leka med min farfars gamla stenålders skrivmaskin när jag var liten – man var verkligen tvungen att ha fingerstyrka för att trycka ner tangenterna😀

Anki, tack! Vi ska fira farfars födelsedag i efterskott med gästgivarlunch och husmanskost. Farfar och jag pratade om det på hans födelsedag att det var så länge sedan vi varit på gästis och så vill vi ju visa O ett traditionellt skånskt värdshus!

Kram och tack för era kommentarer!

26 01 2009
petchie

Mia, visst måste det verka konstigt för den äldre generationen att man oftast dansar självständigt / i grupp men ytterst sällan som par… Samtidigt så är det ju ett mer demokratiskt sätt att dansa på, ingen behöver känna sig som en “panelhöna”🙂

Marianne, jag vet inte om man kan få tag på farfars roman men hoppas det! Ungdomsböckerna säljs så klart inte längre men de var väldigt välskrivna och bra tyckte jag som älskade Fem-böckerna som ung.
Din släkthistoria skulle ju vara så intressant att läsa – även för icke-släktingar så det projektet hoppas jag att du får tid att ta itu med!

Maisoui, gratis internet var perfekt under vår väntan på flygplatsen men det blev tyvärr inga blogginlägg – jag var alldeles för trött för det (sov två timmar natten innan avfärd)…

Anne, tack, jag blir så glad att du tycker att jag skrivit ett bra inlägg. Vi är egentligen också en ganska liten familj – jag har inga kusiner, och bara en moster. Mormor och farfar är ensamma kvar sedan mer än 20 år tillbaka men de bor båda två i samma stad som mina föräldrar så det är lätt att hålla kontakten med dem.
Vad fint att du fick en sådan bra kontakt med Ms mormor, jag förstår att du uppskattade den kontakten och det gjorde säkert hon också. O har tyvärr inga far- eller morföräldrar kvar i livet men det hade verkligen varit intressant att träffa dem.
Farfars och hans systers släktkrönika är en guldgruva och jag vet att flera av mina nästkusiner / sysslingar också uppskattar boken.

Kram allihop!

26 01 2009
petchie

Ulla, tack! Jag tyckte att du också verkade ha ganska bra koll trots allt på din farfars historia och bakgrund trots att du aldrig träffade honom. Och tänk att du har en 100-årig faster! Jag vet faktiskt inte om det finns gamla brev behållna etc i min släkt men jag ska kolla med farfar och mormor – det är väl egentligen framförallt genom sådana som man får en riktigt bra inblick i föregående generationers liv.
Ha ha, jag förstår att D ville ha sin mammas uppmärksamhet😀 och vad roligt att han får föra ert efternamn vidare!

Lia, tack så jättemycket😀 Kastrup var lugnt igårmorse och hela flygresan var väldigt smidig. Jag fruktade att ankomsten till Kastrup skulle vara lika kaosartad som förra sommaren när säkert 4-5 stora flygplan från Asien och Nordamerika landade samtidigt och det var enorma köer genom passkontrollen men igår var vi först genom kontrollen! Det enda jag kan klaga på är att det inte finns några toaletter innan passkontrollen!!! (och hade det varit lika långa köer som i somras så hade det nog hänt en olycka, ha ha)
Du har rätt i att det är något speciellt med män som kan uttrycka sig väl i skrift.

Kram!

26 01 2009
Emma

Hej där!

Kul att läsa om din farfar! Och jag håller med dig fullständigt om att den där släktboken kommer till stor glädje – inte minst nu på senare tid har jag kikat mycket i den, eftersom jag håller på att fundera på namn till vår lille knodd.

Den dag jag gifter mig kommer jag mycket riktigt att heta Björklund, med vad beträffar Annika och Kristina finns det hopp för Holms överlevnad! Erik heter redan Johansson Holm… och Kristina har tydligt deklarerat att Thögersen är INTE ett efternamn hon kommer att vilja ha!🙂

Nu är jag, och även mina systrar vet jag, nyfikna på när ni kommer vara anträffbara i Sverige. Det skulle vara så kul om vi kunde ses allihop! Mamma frågade mig också senast igår, eftersom hon skulle vilja bjuda hem hela er familj, vilket var ett tag sedan..

Hör av dig och hälsa så mycket till Oscar!

Kram,
Emma

27 01 2009
Anna (Sthlm)

Wow, det där temat var ju som skrivet för dig! Jag har inte hunnit skriva något om min farfar/morfar ännu😦

5 02 2009
A February Thursday in Sweden « Petchie’s adventures

[…] bag on which Gäster (Guests) is written, a bottle of Spanish wine from Systembolaget and one of my grandfather’s books for 10 SEK (from the Second-hand […]

25 03 2009
What a Swede brings to Puerto Rico… « Petchie’s adventures

[…] and magazines in Swedish! Two of my grandfather’s books (which I read as a teenager), a Barbara Nadel book that Marianne in Egypt has translated, and three […]

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




%d bloggers like this: