What’s in a name (Part II)

20 10 2009

Last week I read about Anne’s and her husband’s thoughts on names, and it reminded me of a short “essay” I wrote for my Spanish course a few months ago. I think that the subject of names is fascinating; the cultural and linguistic differences, as well as the historical background and meaning.

When it comes to royalty, I thought that it was fascinating for example to discover that in the Spanish gossip magazine, Hola, the British Queen Elizabeth II is referred to as Isabela Segunda, her son is called Carlos and her grandson Guillermo (William). One of my first memories of working in Brussels is of when I mixed up Charlemagne and Charleroi. For me, as a Swede, the two names sounded very alike – to the shock of my French colleague who told me that Charlemagne* was a very famous king (I had heard of him as Karl den Store in Swedish or Charles the Great) and Charleroi is a Belgian town! Why is it that names of Kings and Queens are translated?

King Oscar sardines
King Oscar’s sardines – the sardines are Norwegian, and the king was Swedish. However, Oscar II also ruled over Norway since the two countries were in a union until 1905. Oscar is a Celtic name and was in fashion in Sweden around the turn of last century, as well as currently (since the new Millenium)

I have already written about names, in my blog post “What’s in a name – Spanish name mysteries“, which dealt with confusing Spanish surname (family name) traditions rather than first names. Surnames are definitely interesting, the respective family names of O and I could have had a –ez and –es at the end, but they do not… This causes a lot of confusion, especially here in Puerto Rico, even though the most famous Puerto Rican singer has the same surname as O, while I always try to explain that I am not a relative of Sherlock! O’s surname is a very common one in Spanish-, French & English-speaking countries, but of course pronunced differently.

Tomb stone for Nils
Tombstone for one of my ancestors called Nils – a very common name in my family (and region). It was the 5th most common name in 1901 and is once again increasing in popularity

This is more or less what I wrote (in Spanish originally):

Names (without any scientific proof what so ever, this is my study of how names are chosen in different countries):

In Sweden it is common to choose names of past generations, generally the generation of the grandparents (or great grandparents) of the parents’ of the child. This means that names are “recycled” every 3-4 generations, but the children are not necessarily named after a certain relative (see below for the Spanish tradition).

The most popular names for Swedish children born in 2008 were:

  1. Maja
  2. Emma (second name of my father’s uncle’s wife – she’s Swiss though)
  3. Julia
  4. Ella (actually my great-grandmother’s name)


  1. Lucas
  2. Oscar
  3. William
  4. Elias

(source: www.svenskanamn.se)

Otto makes ice cream
Otto, a German name that used to be given to the 8th child in a family! Its popularity is increasing in Sweden, maybe because of the yummy ice cream sold under this name  😉

However, the most common names in Sweden (for children and adults) are Maria (and Anna), and Erik (and Lars). What is interesting is that most people with these names, Maria and Erik, have them as second names, i.e not used as their given names (tilltalsnamn). 

Old street sign
Spanish square with the same name as O’s grandfather and grandmother (ending with an -a of course). It is of German origin and means, just like it sounds, “the brown” or “the tanned”. Saint Bruno was born in Cologne and refused to become a bishop in Reims (from Wikipedia).

In Spain, my impression is that names don’t change as often as in Sweden. There are always children who are called Carlos, Diego and Manuel! And to prove this, I actually just took what I thought were common Spanish names, the above-mentioned ones, and confirmed their popularity (No 14, No 9 and No 15 for babies born in 2007). One reason might be that many Spanish families still keep the tradition of naming the first son after the father, who in his turn was named after the grandfather, named after the great-grandfather etc etc.

The great grandmother
The great-grandmother Francisca (I noticed that I called her Joaquina in another post – I am actually not sure if she is Francisca or Joaquina, need to confirm her name with O’s father), whose name is not among the top 100 of the names given to babies in 2007

Since this tradition only seems to apply to boys, does it maybe mean that women’s names change more often in Spain? I am not so sure, but let’s try to do the same test as with male names. I would say that common Spanish female names are: Cristina, Mónica and Ana. Now, let me check their popularity among babies born in the 21st century: Cristina was No 26, Mónica No 88 and Ana No 13!

Aha, I have proved my point in a most un-scientific way: the names I chose were names of Spanish people I know (from my generation) and obviously their popularity have not been carried over to the present female generation to the extent of the male names, which are still common.

Street named after a José
José is only No 36 on the top list of names from 2007. According to Wikipedia José Palafox is a hardcore punk musician but I doubt that the street in Zaragoza was named after him…

These are the top names of Spanish babies born in 2007:

  1. Lucía
  2. María
  3. Paula
  4. Sara
  1. Daniel
  2. Alejandro
  3. Pablo
  4. David

(source: www.babycenter.es/pregnancy/nombres/top_names_2007 and interestingly enough the top 4 names haven’t changed at all between 2007 and 2008)

Calle San Sebastian, OSJ
I have never met a Sebastián in Puerto Rico, but his street is one of the most beautiful in the Old San Juan

My third example is the Puerto Rican name tradition – which doesn’t seem to be cyclical like the Swedish one, nor repetitive like the Spanish one, but it is rather a more imaginative custom. It would appear that the Puerto Rican parents try to find the most original name possible, and one tradition is to combine the names of the two parents – for example Geomari (from George and María). I don’t know how popular it is nowadays to give taíno (indigenous indian tribe in Puerto Rico and other islands of the Caribbean) names to babies but the name Uroyoan for example is of taíno origin.

For a foreigner it is sometimes difficult to understand and remember people’s names, at least when they are called Jehyra, Katsí, Nerydette, Adalberto, Glendaliz, Ydalmi, Unexie, Eulalio etc. Don’t get me wrong, I love the originality**, but maybe they are not always very practical names? And it does seem that boys get the more traditional names while the more fanciful ones are reserved for girls.

Unfortunately I couldn’t find the top names of Puerto Rican babies, in the US the more plain (?) names Jacob and Emily were the most popular in 2007.

*) Charlemagne is also the name of one of the European Commission buildings in Brussels and the whole conversation was about me going for lunch there – but I said Charleroi, a town 6o km away…

**) A Puerto Rican novel that I would really like to read, but haven’t found yet, is Usmaíl by Pedro Juan Soto that tells the story of a boy named after a US Mail post box…




22 responses

20 10 2009

Väldigt kul och interessant att läsa om namn och dess olika traditioner och ursprung i olika länder. Jag tycker det där med namn är facinerade. Jag tycker du har beskrivit det mycket bra och tagit med massor med interessanta fakta. Nog skiljer det sig åt mellan olika länder. I latinamerika verkar det vara ungefär som i Spanien att det är klassiska namn som gäller. Då vi bodde i Nicaragua så upplevde jag det att man ofta gav samma namn till barnen som föräldrarna hade speciellt killarna som du tar upp. Det brukade alltså finnas en Carlos senior och en junior i samma familj. När man ringde någon fick man ofta frågan om man ville tala med far i familjen eller sonen eftersom de hade samma namn.

Det är mycket man ska tänka på när man väljer namn. Jag tror man ska försöka undvika ett namn som är allt för svårstavat eller svårt att uttala internationellt. Min pappa har aldrig varit speciellt nöjd med sitt namn, Göran. Det är gångbart i Sverige men väldigt svårt både på spanska och engleska, det blir något helt annat för det går inte uttala annars. Det finns namn man älskar och namn som man tycker är direkt fula också. Interssant med namnen som finns i PR men lite väl krångligt system även om det är väldigt mycket fantasi bakom namnen. Kul att läsa om det här som sagt. 🙂

21 10 2009

Desiree, visst är det fascinerande med namn och deras ursprung. Tack!
Japp, det där med att ge äldsta sonen samma namn som fadern, farfadern etc är verkligen inte så praktiskt… Om man inte varierar lite – Os äldsta bror har samma namn som deras pappa men kombinerat med ett andra namn (så det blir ett dubbelnamn) och hans son har samma namn som sin farfar men kallas alltid vid det “diminutiva” namnet, dvs med -in ändelse. O skulle gärna vilja se sitt eget namn på en eventuell framtida son men det har jag sagt nej till 😉
Göran blir ju kul i engelsktalande länder eftersom det då uttalas Goran och låter jugoslaviskt – det blir ju lite fel 🙂 Men nä, jag förstår att det kan vara himla frustrerande med svåruttalade namn.

20 10 2009

Vilket bra och intressant inlägg!
Jag är fascinerad av namn, har nog alltid varit det. Det är helt enkelt spännande med namn. Vad jag också alltid undrat över och reagerat på är varför kungliga namn översätts. Det blir helt knäppt. Jag tänkte på det nyligen då jag var hem på besök, M och jag hade en gemensam turistdag i Stockholm då vi bla besökte Vasamuseet (ett måste som jag aldrig gjort tidigare….). Såg en info-film där som var textad på engelska (kanske spanska också) och naturligtvis översattes de kungliga namnen….
Jag har hört, inte av dig vad jag kan minnas, att de vanligaste pojknamnen i Spanien är Jesus Maria och de vanligaste flicknamnen i Spanien är Maria Jesus. Det kanske inte alls är sant utan bara nån som lurat i mig det???
Paret från Ecuador vi känner lite lätt här, de döpte sin flicka till Isabella Ana (kanske fel stavning på Isabella, men du vet vilket namn jag menar).
Vad jag tycker är fult och inte alls gillar med amerikanska namn, speciellt ser man ju det vid pojknamn. Det är de här jr-namnen. George Jr, William Jr och allt vad de nu heter. Samma namn som pappa bara att man blir junior…
Å andra sidan tycker jag inte det är fint det man gör med svenska namn heller, som Martin t.ex. I andra namn heter han Göstasson. Hans pappa heter Gösta i första namn och då fick han som ett av andranamen heta Göstasson. Hans syrra heter Göstasdotter i andra namn. Jag förstår varför man gör det, men nej jag skulle aldrig göra det och tycker inte om det.
Det här med namn är så individuellt, det finns rätt starka åsikter vad olika personer tycker om/inte tycker om.

Hur som helst, jag gillade ditt namninlägg. Roligt att du skrev det 🙂

21 10 2009

Anne, vi är nog många som gillar ämnet namn och deras betydelse etc. Det är ju så mycket som spelar in – kultur, språk, geografi, historia…
Det som är mest förvirrande med att översätta kunganamnen är ju att det blir svårt att förstå var de var / är regenter och vem som det syftas på. Det finns en stad på den puertoricanska ön Vieques som heter Isabela Segunda (Isabela den andre) men det är ju INTE Elizabeth II som syftas på så klart utan en spansk drottning med samma spanska namn. Samma med Karl – eftersom man översätter alla kungar som hetat Charles till Karl så vet man ju inte om man snackar om de svenska, brittiska eller franska kungarna!! 😕
Det är mycket möjligt att Jesús María och María Jesús är de vanligaste dubbelnamnen i Spanien traditionellt sett! Förvirrande men det är alltid första namnet som indikterar könet på barnet 😉 Os svägerska heter María José – dvs Jesus föräldrars namn (José = Josef). (era bekantas barn heter nog Isabela Ana – Isabela stavas med ett -l på spanska eftersom dubbel-l uttalas som j, typ som Ella (hon) uttalas [eja].
Näe, jag gillar inte heller de där andra namnen som syftar på faderns namn – i så fall borde väl tredje namnet var mammans namn 😉 Men jag förstår att det fortfarande är tradition i vissa familjer. Förr i världen var det väl så man bildade efternamn – så släkten bytte efternamn i varje generation?! Så har jag iaf förstått det från våra släktträd långt bak i tiden…
Kul att du gillade mitt namninlägg – kanske ni fick inspiration att använda fantasin lite mer. Ni kan ju kombinera ditt och Ms namn till exempel, det blir mer demokratiskt än att kalla barnet M:son eller M:dotter i andra namn, ha ha 😀

20 10 2009

Bibliska namn äversätts ju också…Maria blir Mary. Maria Magdalena blir Mary of Magdalene. Lukas blir Luke, Petrus är Peter, Paulus blir Paul etc
Intressant, och kanske totalt naturligt.

Kungligheter, det är lite märkligt…
Faktiskt. Man undrar lite smått; varför???

Peter är en Peter JR, Hans pappa är senior, och om vi hade fått en pojke och om vi döpt honom till Peter hade det blivit Peter the third, Peter III. Aldrig över min döda kropp!!!!
SÅ menigt och så larvigt!!
Nej, gillar inte heller det med JR och the third…

Ja, man ska absolut undvika å,ä och ö på barnens namn då man bor utomlands, att man SKA!! Kanske även hemma, kan jag tycka.

NU när min bokklubb läst S Larsson vet jag att speciellt min amerikanska granne hade det superkämpigt med namnen i boken, och det förstår jag!!! Så annorlunda och kämpigt som det kan vara med utländska namn. Jag har all förståelse!

Emma har hållit sig på topplistan extremt länge!! Tror det låg där redan när Karolina var nyfödd. Maja likaså!
OCh ELLA har kvalat upp, ja det är ju inte så förvånande, var och varannan liten tös därhemma verkar heta Ella nu, min egen lilla brorsdotter inkluderad.
Men det är gulligt, och GÅNGBART!!!

Ska man vara poppig nu får man dra till med namn som Barbro, Lennart, Birgitta etc…hehehe…
Det känns nästan omöjligt att ens tänka att de namnen kommer tillbaka, men det gör de ju. Förr än vi anar…

KUL att läsa detta. Namn är alltid intressant och man får fundera över mkt när man ska namnge sitt barn.
Jag har ibland ångrat Karolina valet, men bara för att folk då uttalat det som staten. Annars funkar det ju…
Jag ville ha Rebecca från början men Peter blånekade, och Becky är ju inte så kul smeknamn heller…
Hade hon varit kille skulle hon fått heta Erik…

Kul inlägg!


21 10 2009

Annika, det har du rätt i, att de bibliska namnen översätts – det är ju därför så många spanjorer heter José = Josef, Jesus far, och helst då i kombo med María så man täcker in båda föräldrarna 😉 Ett bibliskt namn på spanska som jag aldrig hört innan vi flyttade till PR är Josué – jag undrade länge var det var för något namn tills jag insåg att det är Josua (Joshua). Det är inte alls vanligt i Spanien (eller i Sverige för den delen) men kanske pga att det är relativt vanligt i USA så har det även blivit poppis här!?
Det är ju just pga traditionen att översätta kunganamn som jag inte fattade vem Charlemagne var – det hade ju varit enklare om vi lärde oss de ursprungliga namnen i skolan så har man ju dessutom en indikation om VAR de var kungar (Karl den Store S-K-U-L-L-E ju kunnat vara svensk – med det namnet, faktiskt!)
Måste rusa iväg – fortsätter kommentaren senare idag!!

21 10 2009

Oj, det blev lite hastigt avslut på mitt svar…
Jag är inte heller något större fan av Senior-Junior-III etc traditionen och är glad att O inte är äldste sonen i hans familj. Släktnamnet är liksom redan avklarat 😉 Att min MIL vill att vi ska döpa eventuella framtida barn till Bruno eller Bruna är en konflikt som jag hoppas att jag slipper ta… Men O verkar inte helt övertygad om de namnen heller 😕
Ella är ju gångbart förutom i spansktalande länder – och jag som ÄLSKAR det namnet… Emma heter som sagt min fars morbrors fru i andra namn och vi kallade henne alltid för det tills hon berättade för mig för några år sedan att hon HATAR det!! Hoppsan! Hon hade visst bara föreslagit att vi skulle kalla henne det eftersom Marianne var för krångligt för oss att säga (som väldigt SMÅ barn)…
Barbro, Lennart och alla dubbelnamnen kommer säkerligen tillbaka – vänta du bara några år, nästa generation kommer att ÄLSKA de namnen 😀

20 10 2009

Intressant detta med namn. Inte är det lätt med “internationella” namn heller, för blir namnet bra på ett språk blir det omöjligt att uttala på ett annat, och betyder något knepigt på ett tredje… Eller så blir det som en italienare som jag bodde på samma studenthem som i Österrike. Hans namn, Simone, var ett tjejnamn där, medan det i Italien ju är ett killnamn. Det förde med sig vissa problem. ;D

21 10 2009

Elisabeth, ha ha, jag har en italiensk fd kollega som heter Andrea – han bodde i Österrike ett tag och var tillsammans med en… Andrea (tjej)!! Ett annat namn som folk ofta har svårt för är OLA – som alla utlänningar tror är samma som ULLA 😀 Inte alltid så lätt att ha ett sådant namn och alla förväntar sig att träffa en tjej (eller tvärtom) och så är det en kille!
Göran är ju också en klassiker, som blir Goran på engelska och helt plötsligt väldigt jugoslaviskt istället för svenskt 🙂

20 10 2009

Intressant! Onomatik är verkligen ett av mina favoritämnen.
Jag har en jobbarkompis med svensknorska mor- och farföräldrar (ganska vanligt här) och även svenska vänner som skrattade åt sagda vänner när de döpte sin son till Oscar. Helt normalt i Sverige, men definitivt ett morfarsnamn här.

Vardetgäller kunganamn tror jag att det beror på att äldre tiders kunganamn var översatta och då körde man bara på? Det känns lite utdaterat, men det kanske försvinner i längen; man kan ju hoppas att folk får heta det de egentligen heter 🙂

Däremot tycket jag inte alls man ska hålla på och tjafsa och välja medvetet internationella namn, speciellt inte om man bor i sitt eget ursprungsland. Kanske ska man vara försiktig med att välja saker som *betyder* grejer på andra språk om man kan, men namn är ju en del av ett kulturarv, det ska man inte urarma bara för att undvika att vara besvärlig.

21 10 2009

Tätortstimotej-Anna, tack – så heter det ju!! Jag har ju läst på din blogg om onomatik! Ja, Oscar är nog bara poppis i Skandinavien för tillfället… Folk brukar bli väldigt förvånade när jag berättar att det har varit ett topp 3-namn i Sverige ganska länge nu!
Jag tror också att kunganamnen har översatts av bara farten och det kommer nog att försvinna med tiden – Guillermo låter ju inte alls som en engelsk prins om man säger så 😉
Jag kan hålla med till viss del att det blir lite tråkigt och urarmat om alla skulle välja internationella namn – jag har redan bestämt (hi hi, O är inte riktigt övertygad) om att eventuella framtida barn ska ha SVENSKA namn! En av anledningarna är just att jag skulle vilja att de får en svensk identitet genom namnet eftersom vi vill bo i Spanien i framtiden… Hjalmar, som var min farfars fars namn lär det dock inte bli, för det är väl ungefär lika svårt för spanjorer att uttala, som Jorge för svenskar… Så länge uttalet är relativt uppenbart, så tycker jag att folk får anpassa sig till namnet. En irländsk kompis som bor i Italien ville t.ex ha ett irländskt namn på sitt barn och hon och hennes italienske man kom fram till att Roisin och Ronan var de “lättaste” (dvs även fadern kunde uttala och stava de namnen rätt!). Så inte kompromissa helt men ändå ta hänsyn till att de flesta utlänningarna inte kan utläsa hur Hjalmar, Niamh, Aoife (som jag fortfarande inte vet hur det uttalas) och Jorge (om man inte bara ska skita i det spanska uttalet och säga “George” och det tycker jag absolut inte!), om man nu är ett par som bor utomlands… Man behöver ju inte välja de svåraste namnen 😕

20 10 2009

Vilket roligt inlägg! Och visst är det intressant med namn. Jag tycker det är roligt att se att olika länder och kulturer har olika traditioner vad gäller namn. Något sopm jag insett sedan vi flyttade till USa är att namn här också är rätt bundet till etnisitet. Dvs topplistan emd de vanligaste namnen är ofta namn som man hör på den “vita medelklassbefolkningen” medan man i t ex den svarta communityn har många andra namn som är poppis. Ofta är det speciellt svarta kvinnonamn som är sådana som man som svensk hajar till och funderar över stavning etc.
Haha, en av de saker som talade MOT namnet Ella när vi funderade på namn till just Ella, var att det plötsligt seglat upp så högt på nmanlistan. Det var annars ett namn vi pratat om flera år tidigare, men då var det inte alls poppis. Den enda Ella jag då kände till i Sverige var Ella Lemhagen. 🙂
Men det blev en Ella trots allt. Det fungerar ju så bra på både svenska, engelska OCH SKÅNSKA hahaha!!!!!

21 10 2009

Saltis, jag kommer ju ihåg era tankegångar innan Ella föddes – och dina veton angående namn som uttalas fult på skånska, ha ha 😀 Men det är ju det, föräldrarna får ju gärna uttala barnets namn relativt likadant, tycker jag. Min far har ibland konstiga be-toningar på namn som resten av familjen inte riktig förstår (Kaj-sa med betoning på första stavelsen är inte skånska)… Jag har inga problem med att utlänningar uttalar mitt namn olika, så länge det inte uttalas som engelska Peter!! (och det har aldrig varit någon engelsktalande som gjort det utan bara typ svenskar och fransmän som TROTT att man uttalar det så när man talar engelska, NEEEEJ!)
Ella är ett jättefint namn och jag tycker ni gjorde helt rätt att välja det! Och man vet ju aldrig, ditt namn är ju extremt vanligt i bloggvärlden 😉 men det var inte förrän på gymnasiet som jag hade två Annor i klassen (och 6 Åsor, tror jag att det var!!! Och det var också första gången som det var någon Åsa i min klass). Kanske ELla kommer att vara ensam i sin omgivning med att heta det, eller kanske inte, men jag är säker på att hon inte kommer att lida av det… Vad är din erfarenhet av att ha ett vanligt namn?

21 10 2009

Jätteintressant inlägg! Så här säger Svenska skrivregler om kunganamn:

“Namn på utländska regenter skrivs i hävdvunnen svensk form, när sådan finns.

Ludvig XIV (inte Louis), Peter den store (inte Pjotr)

Observera att denna regel endast gäller historiska regenter – namnen på sentida och nu levande regenter omstavas inte: Juan Carlos, Elizabeth II. De hävdvunna svenska namnformerna kan man i regel finna i Nationalencyklopedin.”

Samma sak gäller i princip för geografiska namn. Alltså Mexiko, Aten, Kalifornien, inte Mexico, Athen, Californien. När det inte finns hävdvunnen svensk form ska originalspråkets form användas om det skrivs med latinska bokstäver.

Här i Egypten tycker jag att alla heter Muhammed. Det gör de så klart inte, men påfallande många gör det. De skämtar om det själva, till och med. Och det är ju många namn som har sin arabiska tvist, som Ibrahim = Abraham t.ex.

I Turkiet var det svårt med namnen ända tills jag började förstå vad de betydde. Vissa var rätt rolig, som Yeter = nu räcker det (med barn)!

Överhuvudtaget blir det lite roligare när man förstår vad namn betyder, och namn som låter riktigt fula i svenska öron visar sig vara vackra. Bulgariska Tzvetomira (som låter som svett-o-mira) betyder fredsblomma.

Läste du om den senaste namntvisten? En mamma som vill döpa sin son till Token. Med hänvisning att det betyder gåva på engelska. Men stackars unge säger jag, för när han kommer till första dagen i skolan och läraren ropar upp barnen så inte kommer han/hon läsa namnet på engelska utan på svenska! Janne Token Johansson. Hur kul kommer skoltiden att bli för det barnet?

Nähä, det här blev ju jättelångt nu. Sorry.


21 10 2009

Marianne, tack för de förklaringarna – jag har också Svenska skrivregler men det var länge sedan jag tittade i den boken 😉
Ha ha, tänk om det skulle stå “Johan Karl” i Se & Hör när de skrev om den spanska kungen 😀 Det är ju bara det att man ibland kan bli lite förvirrad av alla Elizabeth / Isabela och Charles / Karl – och det hade trots allt varit lättare att hålla isär dem om deras namn inte översatts…
Det där med att översätta städer och länder är intressant, speciellt som jag bor i Puerto Rico och jobbar på l’Alliance Francaise – jag har aldrig hört någon där säga “Porto Rico” på franska men det är ju så ön / landet heter egentligen på franska. Trinidad heter egentligen Trinité på franska men mina franska kompisar skrattade åt min franska chef i Bryssel som envisades med att säga Trinité – de tyckte att det lät löjligt. Jag stavar Kanada med C nuförtiden trots att jag VET att det egentligen stavas med K på svenska. Jag är en stavningsförbryterska ibland 😀
Yeter var ju ett kul namn, även om det kanske inte är så kul för personen i fråga med ett sådant namn… Senast idag undrade jag om ett puertoricanskt namn, som jag inte kunde gissa om det var en kille eller tjej – jag borde ha lärt mig vid det här laget att nästan alla “mar” är kvinnor, oavsett om det kommer i början eller slutet.
Det var ju lite komiskt att jag valde att skriva om namn samma dag som det stod om Token i de svenska tidningarna, men det var Annes inlägg om namn som inspirerade min text. Dock får jag säga att jag nog inte håller med de svenska myndigheterna, låt Token heta det om nu hans föräldrar vill det och tänker uttala det på engelska. Det var ju många läsare som skrev in till Aftonbladet om namn som kan uppfattas fel både i Sverige och utomlands. Jag menar inte att barn skulle få heta vad som helst, men om nu barnets bakgrund är utländskt och det faktiskt inte är “tokig” som namnet syftar på… Äsch, jag vet inte, det är svårt – jag skulle ju inte vilja att ett barn retades för sitt namn. Men barnet kan ju lika bra bli mobbat för att ha svart / lockigt / rött hår, vara tjock / smal, ha fula föräldrar, prata skånska / stockholmska / norrländska – barn (och vuxna) kan alltid hitta något att retas för om de vill!
PS Det blev minst lika långt svar tillbaka 😉

21 10 2009

Föräldrarna var väldigt påhittiga när de valde namn till mig – de tog alla tre namn från topp 10 väl? Anna Johanna Maria är ju namn som alltid har varit vanliga, även om populariteten minskar. Vet ju att det var du som valde Johanna – och jag klagar inte, det betyder ju “Guds gåva” 😉

21 10 2009

Johanna, jag förstår inte riktigt hur de tänkte med både Anna OCH Johanna, men Anna är ju från fars mormor och Maria heter vi ju båda från mor… Men var det JAG som valde Johanna, det kommer jag inte alls ihåg!!? Kanske jag var ironisk, för så mycket som du skrek… 😉 Jag kommer bara ihåg att farmor ville att du skulle heta Filippa och att du skulle heta Hjalmar om du hade varit en pojke 🙂 (Och David kallade jag ju för Emma-Per efter mina favoritdockor)

22 10 2009

Jag hittade ju en gammal, handskriven lapp för ett antal år sedan med potentiella namn till mig: Madeleine, Filippa, Viktoria … och enligt mor, var det du som till slut valde ut Johanna.

22 10 2009

Johanna, jag kommer ihåg både lappen och namnen men inte att jag valde Johanna. Trodde att jag skulle ha valt Viktoria eftersom en annan docka hette det 😉

22 10 2009

Och jag har alltid tänkt på att så många puertoricaner heter alla möjliga skumma saker. Mina vänner där heter Josemilio, Lissa, Jorge, Ericka,Yazmin, Mario, Viviana, Mariano, Gustavo, Annabell…inte så jätteskumma iofs. Men heter de inte skumma grejjer kallas de oftast för saker som typ Papun (och jag vet inte ens vad de heter på riktigt) En kompis jag hade förut hette “Rojo coqui del sol “och kallades coqui. Detta var hans riktiga namn!

Lissa har förresten en son nu som heter Sebastian! 🙂

22 10 2009

Annaluna, dina kompisar har ju relativt vanliga namn och det har faktiskt mina också. Namnen jag räknade upp har jag hittat på Os företag och på AF – jag har nämligen “samlat” på konstiga puertoricanska namn en tid nu 😉 Vilket häftigt namn på din kompis – snacka om fantasi!!
Sebastián kanske är poppis nuförtiden bland puertoricanska nyfödda? Annars verkar amerikanska namn, uttalade på puertoricanska, vara väldigt vanligt – Michael, Brendan, Bradley etc. Då tycker jag att det är roligare med de mer annorlunda namnen!

4 10 2011
What’s in a name (Part III) – in Belgium, Sweden and Spain? « Petchie’s adventures

[…] of you might remember my posts about Spanish surnames (here and here)? Well, if that was confusing, wait for this one – our son will have three different […]

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: