What’s in a name (Part III) – in Belgium, Sweden and Spain?

4 10 2011

Our little boy has already been exposed to five languages – Swedish, Spanish, English, French and yesterday Flemish. He is also a true international when it comes to his name:

Some of you might remember my posts about Spanish surnames (here and here)? Well, if that was confusing, wait for this one – our son will have three different versions of his full name! One version in Belgium, which is the only country where he is registered so far. However as O and I of course want to make sure that little V has all his options covered, he will also be registered in Spain and in Sweden which means two other versions of his name. The reason for these different ways of registering the complete name is of course bureaucratic, the three European countries have various administrative rules for names.

As a true half-Spaniard, little V has both our surnames; first his father’s [first] surname and then my family name. I didn’t change my surname when O and I got married, as it is not the tradition in Spain, and as a matter of fact most (?) Belgian women also keep their maiden name when they marry. V also has three first names as is the tradition in my [father’s] family. The first first name is his own, the second one is after his father’s maternal grandfather and the third one after my paternal grandfather who is the only great-grandparent still alive.

However, depending on which country you are dealing with this combination of 3 first names + 2 family names will change:

Old street sign

Belgium: V’s three first names are on his birth certificate but in most contacts with the Belgian authorities only his first two names will be used. His two family names are sometimes written with a hyphen, which I think is a good idea as O’s family name could be thought to be a first name.

Spain: We are not entirely sure what is going to happen with V’s three first names when registering at the Spanish consulate. Fingers crossed that they will be accepted and they won’t drop the third one. The two family names will be written without a hyphen and there will be an accent on the i in O’s family name. In everyday life, it will be his first family name (i.e O’s) that will be used as the father’s name takes precedence over the mother’s.

Sweden: O was told when registering V’s birth and names in Anderlecht, the municipality where he was born (the location of the hospital determines this, not where the parents live, which is the rule in Sweden) that we might have problems with the two surnames for the Swedish administration. I knew this already, as in Sweden you can only have one family name. If you have two names, the first one will be considered a middle name. In other words, V’s official family name in Sweden will be my surname!

In conclusion: In Belgium V will have two first names + two family names with a hyphen, in Spain he might have two or three first names, two family names without a hyphen and the “most important” family name will be the first one. In Sweden he will have three first names, a middle name and his last family name will be the official one. Phew! You might ask yourself why we complicate things so much, but I guess both O and I feel strongly about the different name traditions in our families and countries.

And at least we didn’t opt for:

  • Not putting his “first” name (V) first. For example in my family I am the only one who has my given name (tilltalsnamn) first. In Sweden it happens quite often that parents think that it sounds better with a different order of the names regardless of which one will be used as the given name. My sister ended up being called Anna during her year as a pupil in an English school as it is the name that comes first out of her three names, and I have a few Swedish friends here in Brussels whose official mail (bank, insurance etc) is always addressed to their second names that happen to come first!
  • O was really tempted to give his two family names to V, i.e both O’s mother’s and father’s surnames. It can be done in Spain, you just add a hyphen between the two names! Fortunately he decided that it would just be a little over the top to give our son three first names and three surnames…

Little V has received his first official letter, I find it so funny that he already gets addressed as “Monsieur”, at 3 weeks old!


Actions

Information

16 responses

4 10 2011
Brysselkakan

Hade inte ens läst hälften innan jag var helt snurrig! Lägg sedan till att alla namn lär uttalas olika på de olika språken…

4 10 2011
annajohanna

Haha, det kommer kanske ta ett tag för lille monsieur att lära sig hela sitt namn🙂 Men det är fina namn!

23 år senare envisas Mrs Blood fortfarande med att kalla mig Anna. Men det är klart jag har svårt att kalla henne för något annat än Mrs Blood, även om hon tycker att jag borde släppa titeln..🙂

Kram

4 10 2011
my

Oj, hjälp! Det var inte dåligt det!

Du har alldeles rätt, här i Belgien byter inte heller kvinnan efternamn när hon gifter sig, precis som i Spanien. Men man blir däremot kallad Mme “mannens efternamn”. Tanten på kommunen här i Aywaille tyckte jag var redigt konstig när jag frågade om man inte behövde fylla i namnönskan osv när man fyllde i bröllopspapperna. hehe.

Undrar vad de svenska myndigheterna kommer att tycka när vi kommer dragandes med vår lille pöjk som enligt en belgisk tradition ska få sin gudmors namn (stefanie) som fjärde namn?! haha. Ska bli spännande.

4 10 2011
Tolken

Förlåt jag kunde inte låta bli:
‘Tis but thy name that is my enemy:
Thou art thyself, though not a Montague.
What’s Montague? It is nor hand nor foot,
Nor arm nor face, nor any other part
Belonging to a man. O be some other name!
What’s in a name? That which we call a rose
By any other word would smell as sweet;
So Romeo would, were he not Romeo call’d,
Retain that dear perfection which he owes
Without that title. Romeo, doff thy name,
and for thy name, which is no part of thee,
Take all myself

Det ska nog gå bra😉

4 10 2011
saltistjejen

O Himmel Petra!! hahahaa! jag känner att jag nog tappade bort mig lite någonstans på vägen där…😉 Men men huvudsaken är att V kommer veta vad han heter. MEN jag tycker det låter lite krångligt att han kommer att ha olika efternamn beroende på land???? jaja, det ger sig väl.🙂
Som sagt huvudsaken är att ni vet vad han ska kallas var. OCH även för framtida köp av biljetter och pass etc. TÄNK på att den ordning av namn som står i passet (passen i hans fall gissar jag) ju ofta är noga med att det ska vara exakt samma namnföljd på biljetten.
Sedan måste jag bar säga (en rent personlig åsikt) och det är att jag aldrig riktigt förstått varför man ger barn ett andra och tredjenamn som ska vara deras s.k första. Alltså tilltalsnamnet. Varför man inte sätter det först?!? Jag förstår att vissa tycker det “låter bättre” i en viss ordning, men som sagt personligen tycker jag det är rätt knasigt och likson “onödigt” krångligt på något vis….Det är ju ändå ytterst sällan man går runt och säger alla sina förnamn på en och samma gång. (Sorry alla ni där ute som gjort så!!! jag menar inte att låta dryg utan detta är enbart min egen personliga åsikt.).
Jag gillar i varje fall era namnval och tycker det är jättefint att ni valt V´s andra och tredjenamn efter era mor- resp farföräldrar.🙂
KRAM!!

4 10 2011
saltistjejen

Och till din system AnnaJohanna:
Mrs BLOOD!!!!! Alltså gick du på en vampyrskola eller vad????😉 Vilket namn!!!!!!😀

5 10 2011
m

…. För att fortsätta på “temat” – AnnaJohannas storebror hade Mr Long, som var kort!!, som lärare under året i England!!

6 10 2011
annajohanna

Just det ja – det hade jag glömt bort!🙂 Dessutom kan man ju tycka att det är lite konstigt att Mrs Bloods förnamn är Jan (inte Jane) – och jo, hon är kvinna. De där engelsmännen….🙂

5 10 2011
Annika

Milde Himmel…
Jag snurrade bort mig längs vägen.
Det där med olika efternamn i olika länder sounds SOOOOO confusing, men det kanske bara flyter på för er som är mer vana vid det hela?
TUR att ni vet vad han heter🙂
Ja, jag håller med Saltis om det där med andranamn faktiskt. Tycker nog också att det är mkt mer behändigt att ha tilltalsnamnet först. Det underlättar, tror jag. Hela tiden. Både vad gäller myndigheter, skolor etc…
Menar såklart inte heller att skriva ngn på näsan, bara min personliga åsikt också. Det bökar till det så, både i Sverige och här i USA bland mina vänner som har sitt “mellannamn” först.
Men, jag tycker att både du och din O har så vackra efternamn, och V är ett så vackert namn som passar SÅ bra överallt!!
Kram!!

5 10 2011
desiree

Jag tycker det är spännande med alla dessa namnskillnader mellan olika länder och kulturer. Jag tror inte att det blir så svårt eller förvirrande. Ni som föräldrar vet ju exakt vad V heter och enda gången man kanske behöver tänka till är ju då det gäller olika flygbiljetter och olika pass. Kan vara smart att kanske försöka få till så att det står så lika som möjligt i Viggos alla passa iallafall.
Har ni valt Bruno och Henry som andra och trejde namn förresten om man tänker på fotona med skyltar här?
De har en artikelserie i DN just som som handlar om namn och hur man som förälder resonerar då man väljer namn. Jag har alltid tyckt att detta med namnval är spännande. Jag tycker att ni har valt bra namn som är fina och funkar bra internationellt. Jag skulle själv försöka välja internationellt gångbara namn istället för allt för svenska gamaldags namn.

Kram!

5 10 2011
Elisabeth

Det låter så gulligt att lille V är Monsieur redan nu!

5 10 2011
emmasofiadedorson

Oj, oj, oj lo nuestro es un piece of cake i jämförelse (för att kodväxla friskt)

Men, så här var det för oss -och faktiskt annorlunda:

O föddes i Spanien / Katalonien och registrerades där med först hans sedan mitt efternamn enligt seden. Dock ville jag ge henne ett andranamn men då ville de sätta bindestreck emellan namnen, alltså göra det till ett dubbelnamn med förklaringen att “andra har man bara som dopnamn, alltså i kyrkans register och inte på officiella dokument. ” Så hon har bara ett förnamn i Spanien men ett andranamn i Sverige.

I Sverige sa jag bara: “hon har två efternamn” och så registrerade hon precis som i Spanien -inget av efternamnen som mellannamn alltså.

Rapportera gärna hur det går. Lyllo V som får så många fina namn !

5 10 2011
Cosmopolitan

Och jag som tyckte det var krångligt med Påsen som bara har två förnamn och två efternamn; S C O B. Andranamnet C används ju eg aldrig förutom att det står i passet och körkortet. Efternamnen är officiella båda, mitt först (som “mellannamn”) och sen pappans. Det är den ordningen man har i Bolivia, pappans är då bestämmande där. Men här i Sverige blir ändå namnen likastående sa de. Och på alla officiella brev hon fått står båda efternamnen alltid. Det är sen helt enkelt upp till en själv att använda sig av båda även till vardags, typ poängtera på dagis att båda efternamnen är lika viktiga. Jag blev nämligen rädd att vi gjort fel när det stod fel på ett brev hon fått från sjukhuset, men då sa hon på skatteverket(?) att det bara berodde på hur vi angett namnet till sjukhuset. Namnet är korrekt registrerat och kommer att anges som S O B på alla officiella brev. Mellannamn och efternamn är lika värda, även om bara ett får kallas för “efternamn”.

Säger dock som andra gjort, håll för guds skull reda på vilken version ni använder när. Kan bli lurigt ibland annars…

9 10 2011
Bella

Ja gud va jag höll på med efternamnen… och spanska apostrofer…

Har inte ens orkat sätta mig in i det spanska systemet och skickat in blanketterna för pass etc… för att skriva in Dani i Spanien… Det kändes så krånglat och irriterande att jag lät bli – ska försöka göra det nu ifrån Sverige mot spanska ambassaden i Stockholm.

9 10 2011
Anna (Sthlm)

Vad rörigt! Jag blev liksom övriga lite virrig! Tänk att du hade tid att skriva det här inlägget!🙂

Peter har sitt namn mitt i tre namn och har särskilt problem när han ska till USA. Då brukar vi boka biljetter under Måns. Så av den anledningen gav vi Isolde sina tre förnamn i rätt ordning så att säga. Men ibland kan jag förstå att man har en viss ordning för att det låter bättre. Men praktiskt är också viktigt…

Sverige har så konstiga namnregler! Läs detta: http://elinbb.blogspot.com/2011/09/det-har-med-dubbelnamn_29.html (glöm inte kommentarerna)

13 12 2011
Jenny

Hej jag är ny läsare av din blogg, därför kommenterar jag så sent på detta inlägg. Mina barn är registrerade i tre länder (Spanien, Finland och Sverige) och de heter faktiskt lika i alla tre länder med två förnamn och två efternamn. Tre förnamn var inte möjligt i Spanien där de är födda, men nog två och de är skrivna utan bindestreck i deras identitetshandlingar, men med bindestreck i vår “Libro de familia”. Två efternamn gick också finfint både i Sverige och Finland, utan bindestreck! Fin och intressant blogg förresten!
/Jenny

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




%d bloggers like this: